Dagen började med att jag vaknade hos min kusin Isak. Jag åt lite frulle där, sen rullade jag vidare mot AD-hallen för lite match! Matchen gick bra för min del, men jag antar att jag inte ska gå djupare på vad som gick bra. Så jag går vidare till det ni vill läsa om; Min olycka.

Matchen var klar 14.00, går till elevhemmet och duschar av mig, går vidare till Isak eftersom jag glömde min iPhone-laddare där, och jag känner liksom: HUR FAN SKA JAG KLARA MIG UTAN DEN?!?!?!?!?!?!?!?

Typ så.

Så jag gick dit, sen vidare mot Uppsalas centralstation för att åka med 15.19-tåget. När jag nästan var framme kommer det ett sms från Lajnabajna som typ innehöll orden: "Det går inga bussar från Tierp till Söderfors när du kommer till Tierp"

Jahopp tänkte jag.. Men hoppade på tåget ändå! Hoppades på att Lina skulle skicka en taxi (Marie eller Roger (hennes mamma och pappa)) hehe...

Men när jag väl är i Tierp så visar det sig att ingen jävla bil kommer. "Mmmmmmmmmmhmmmmmm", tänker jag.

Solen sken ju så fint och såååååååå långt är det ju inte till Söder om forsen från Fisbubblan. Så varför inte gå?

Kommer till rondellen vid nya E4an innan man kommer in på "söderfors-vägen"... And guess what? Solhelvetet hade gått ner och det hade börjat blåsa så inåt helvete. Fiiifan för fläsk!!!!

Går... och går... och går... och går... och går... och går... och, ja ni fattar...............

Gjorde några (varje bil som åkte åt riktningen jag skulle åt) tappra försök att lifta, tänkte ju att vägen går ju bara typ till Söderfors, så det är väl bara att plocka upp en stackars, förfrusen pojke längs stora vägen. Men icke sa nicke. Fega söderforsbor, alltså...

Efter någon busshållsplats (för alla som inte vet så är det väl någon kilometer mellan varje busshållsplats i dom där skogarna) så bestämmer jag mig för att sätta mig ner, är ju ganska trött efter mitt raska traskande. Kollar på klockan: 16:38. Tänker typ: "Här kan jag ju inte sitta i värsta blåsten i en halvtimma, kommer ju förfrysa"

Reser mig upp, går vidare. när det gått en halvtimme så är då klockan 17:08. Bussen gick från Tierp för en minut sedan. Vart fan är nästa busshållsplats??!?!?!?!?!?!?!?!?!?!!?!?!

Klockan tickar. Vinden blåser. Snoret rinner. Jag börjar springa, jag kan ju fan inte missa bussen... Svetten flödar (påpälsad). Verkligen, jag känner svetten rinna på ryggen, jag börjar få panik då jag inte ser ett skit. Vinden blåste ju i motvind, dåra. Så jag ser lite suddigt då jag får snöflingor/iskall vind rakt i ögonen.

Går. Springer. Går. Springer. Svettas. Går. Svettas. Springer. Svettas. Ingen busshållsplats. PANIK!!!!!!!!

PLÖTSLIGT HÄNDER DET! Jag ser en gul skylt tack vare en bil (som förövrigt dissade min fina tumme, så som alla andra...) som hade hellyse. 150 meter kvar, och jag ser bussen komma bakom mig...

HELVETE! SPRIIING!!! MÅSTE HINNA!!! MÅSTE HINNA!!! Jag sprang nog snabbare än Bolt i det ögonblicket. I motvind. I'm just sayin'.

Jag hann preciiiiiis dit! Vilken lättnad! Vilken svettig panna när jag tog av mig mössan i bussen.

Kom hem till ma lööv och hon är helt däckad. Sjuka fanskap <3 Pysslat om na lite granna. Skit samma. Ni bryr er ändå inte.

Hände lite grejer på bussen också. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Greetings with p&l, erik

,,|,, = den där jävla promenaden (som förövrigt innebar några kilometer mer än en mil (enligt Lina))

Smilet = För att jag fick träffa mi princepessa